Kommunen anställde en möbelsamordnare – cirkulationen ökade med 500 procent

Vad händer när en kommun börjar se sina möbler som en gemensam resurs i stället för en kostnadspost i varje enskild verksamhet?

I Lerums kommun är Henrik Pettersson en del av svaret. Han är möbelsamordnare och arbetar med att informera, synliggöra, cirkulera och rekonditionera möbler som redan finns i kommunen. Det låter praktiskt. Och det är det. Men rollen handlar minst lika mycket om mod, kunskap och beteendeförändring.

– Nytt behov av möbler betyder inte behov av nya möbler, säger Henrik.

En enkel mening, men den vänder på hela inköpslogiken, för ofta finns möblerna inom kommunen men på fel plats eller kanske i fel nyans. Båda går att lösa med rätt verktyg och organisation.

Från dolda förråd till gemensamt möbelbestånd

Lerum började att arbeta mer strukturerat med cirkulär möbelhantering tillsammans med Sajkla under 2023. Ganska snabbt stod en sak klar: när möblerna väl synliggjordes växte behovet av någon som kunde hantera flödet och tillgodose önskemålen i verksamheterna.
Sedan starten 2023 har cirka 4 200 möbler cirkulerat inom Lerums kommun via Sajkla, räknat till och med oktober 2026 vilket motsvarar ett uppskattat nypris på cirka 10 miljoner kronor.

Det saknas sällan möbler: de finns i källare, skyddsrum, skolor, förråd och korridorer. Möbler blir kvar när verksamheter flyttar, när behov ändras eller när personalomsättning gör att ingen längre minns att de är där.

För att stötta flödet av möbelcirkulation arbetar Henrik på två nivåer i sin roll som möbelsamordnare:

1. Med ledning och verksamhetsansvariga för att påverka arbetssätt och policys.
2. Med administratörer och vaktmästare för att hitta möblerna i praktiken.

Det är ofta vaktmästarna som är nyckelpersonerna för de vet var möblerna står, vad som är på väg att ställas undan och vad som riskerar att hamna i en container.

Att synliggöra är första steget

En stor del av Henriks arbete är konkret och fysiskt: i samarbetet med arbetsmarknadsenheten hämta in möbler som inte används, göra enklare rengöring och reparationer, inventera och lägga upp dem i Sajklas plattform så att andra verksamheter i kommunen kan boka dem. När möblerna blir synliga digitalt slutar de vara ett lokalt problem och blir en gemensam tillgång. En stol som inte längre behövs på en skola kan behövas i en annan verksamhet. Ett bord som ser slitet ut kan få nytt ytskikt. En fåtölj med trasigt handtag behöver en reservdel, inte en ersättare.

Under 2023 och 2024 cirkulerade sammanlagt 623 möbelexemplar via Sajkla. När Henrik började som möbelsamordnare 2025 tog arbetet fart: under hans första år cirkulerade 2 350 exemplar, och under 2026 ytterligare 1 224 fram till oktober. Det innebär att 85 procent av all registrerad cirkulation sedan starten har skett under perioden med en uttalad möbelsamordnare.

Rekond förändrar vad vi ser

Henrik är utbildad möbel- och finsnickare, och den bakgrunden märks direkt i hur han pratar om möbler. Han ser inte bara möbelns skick utan han ser material, konstruktion och potential.

Offentliga möbler håller ofta hög kvalitet. De är byggda för skolor, bibliotek och mötesrum, miljöer där möbler används hårt och länge. Problemet är att vi ofta dömer ut hela möbeln när bara en del är sliten, eller ett ytskikt har blivit omodernt. Ett skolbord kan ha en repig skiva men en fullt fungerande benställning. En stol kan ha slitet tyg men en stark stomme. En fåtölj kan ha en trasig detalj men ändå vara värd att laga. När man ändå lagar kan man passa på att välja en modern kulör eller ett nytt tyg, möbeln som kommer tillbaka är inte bara lika fin som när den var ny utan bättre anpassad för dagens tycke och smak.

I Lerum pågår flera rekondprojekt. Lerums bibliotek har renoverat stora delar av sitt möbelbestånd, bland annat stolar, fåtöljer, boktråg och hatthyllor. I kommunfullmäktigesalen har 40 befintliga Kinnarpsstolar fått ny klädsel, renoverade ryggar och stoppning samt vitpigmenterad lack på trädelarna. Stolarna får ett nytt uttryck, samtidigt som de befintliga stommarna tas till vara.

Kaka arkitekter har tagit fram gestaltningsförslagen för både biblioteket och kommunfullmäktigesalen. Samarbetet med Sajkla knyter ihop gestaltning och möbelrekond, med kommunens befintliga möbler som utgångspunkt.

Det är här möbelsamordnarens roll blir avgörande. Någon behöver se vad som går att göra, beställa tester, samla kunskap, prata med leverantörer och hjälpa verksamheterna att fatta beslut som väger behov, ekonomi och klimat mot varandra.

Pionjärrollen kräver mod

Henrik är själv i sin roll som möbelsamordnare, och rollen formas samtidigt som han gör jobbet.

Det kräver mod att involvera sig tidigt, redan när nya lokaler planeras, när skolor byggs om eller när någon börjar prata om att köpa nytt. Då kan man påminna organisationen om att möblerna redan finns och visa att rekond faktiskt är möjligt, ofta med ett bättre resultat än många föreställer sig. Och han behöver göra det utan att uppfattas som någon som kommer och tar möbler.

– Jag är här för att hjälpa till med behovet av att möblera kommunala verksamheter, säger Henrik.

Det är en viktig skillnad. En möbelsamordnare stoppar inte utveckling, rollen gör det lättare för de olika verksamheterna i kommunen att gemensamt använda resurserna klokt. För varje möbel ute i verksamheterna är en gemensam tillgång, inte en öronmärkt resurs.

Hindret är ofta vanan, inte lagen

När kommuner diskuterar återbruk hamnar samtalet snabbt i lagar, regler och upphandling. Det är särskilt nödvändigt när möbler ska säljas, det ska köpas begagnat eller cirkulera kommuner emellan. Men när det gäller att återbruka sina egna möbler finns nästan inga lagmässiga hinder, istället beskriver Henrik en annan, mjukare barriär. Det handlar ofta om kunskap och inställning.

Många ansvariga har aldrig testat rekond. De har aldrig sett hur en sliten stol kan bli som ny, eller till och med finare än den var nytillverkad. De har aldrig haft tillång till ett enkelt sätt att se vilka möbler som redan finns i kommunen. Därför kasseras möbler ofta mentalt långt innan de slängs fysiskt.

Det är här synlighet och ny kunskap blir avgörande, en väg att skapa båda är just att tillsätta rollen möbelsamordnare. Det behövs ofta någon som bygger relationer, svarar på frågor och gör det nya arbetssättet begripligt i vardagen. En annan fungerande åtgärd är att testa i liten skala, börja med några få stolar eller bord och se skillnaden. Det positiva med möbelrekond är att före och efter talar för sig själv.

En inköpstrappa med cirkulära flödet först

I Lerum arbetar kommunen med en tydlig prioriteringsordning vid möbelanskaffning:

1. Använd möbler och inventarier som redan finns i kommunen.
2. Cirkulera möbler mellan verksamheter.
3. Rekonditionera och reparera när det behövs.
4. Köp begagnat.
5. Köp nytt först när andra vägar är prövade.

Det är en omvänd inköpstrappa. Och för att den ska fungera krävs mer än en digital plattform, det behövs människor med mandat, materialkunskap och förmåga att prata med verksamheterna.

En nyckelroll för omställningen

Cirkulära möbelflöden handlar inte bara om möbler. Det handlar om att förvalta skattemedel bättre, minska klimatpåverkan, ge offentliga möbler längre liv och bygga kunskap i organisationer som länge har tränats att köpa nytt. Möbelsamordnaren är därför inte en administrativ detalj. Det är en nyckelroll för omställningen. Henrik rör sig mellan möbellager, vaktmästare, verksamhetsansvariga, arkitekter, leverantörer, arbetsmarknadsenheten och kommunledning. Han håller ihop det som annars lätt faller mellan stolarna. Bokstavligen.

Och arbetet börjar med något så konkret som att öppna ett förråd, inventera en stol och ställa frågan: Kan den här få ett liv till? En fråga värd att ställa, för kanske längtar någon där ute i kommunen efter just den stolen. 🪑💚