En gråmulen novemberdag åkte vi till Göteborg för att träffa Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef för Tengbom. I ett hektiskt schema mellan möten fick vi chansen att hålla ett samtal om hur hon ser på utvecklingen av cirkulära interiörer. Hon berättar även om ett digitalt märkningsverktyg och om inredningsprojekt med fokus på återbruk.

Ivana har jobbat som hållbarhetschef för Tengbom sedan den 1 oktober i år, tidigare hade hon ett liknande uppdrag för LINK arkitektur. Hon var även en av initiativtagarna till 100Gruppen där hon idag är ordförande.

Attraktiva miljöer med cirkulär inredning

Vi började med att fråga Ivana om hennes bild av cirkulära interiörer och vad det innebär att jobba med återbruk.

– Cirkulär inredning är funktionella, snygga interiörer som i första hand är gjorda av återbrukade möbler och inredningsprodukter. Till dessa kan det finnas kompletterande nya produkter som är hållbara och går att återbruka. Att använda återbrukat betyder inte att man är snål eller att det är fult, man kan fortfarande vara kreativ och skapa attraktiva miljöer som uppfyller funktion, tekniska krav och har bra kvalitet och lång livslängd.

Att använda återbrukat betyder inte att man är snål eller att det är fult, man kan fortfarande vara kreativ och skapa attraktiva miljöer som uppfyller funktion, tekniska krav och har bra kvalitet och lång livslängd.

Ökning av cirkulära interiörer

Ivana upplever att intresset för cirkulära interiörer har ökat drastiskt jämfört med för bara några år sedan. Både hos offentliga aktörer och privata och det är större efterfrågan än det finns lösningar.

– I stora inredningsprojekt upplevs det som att man allt mer börjar prata om återbruk. Man tittar till exempel på möjligheter att arbeta med det även om det inte var ställt som krav från början. Sedan blir det allt vanligare att företagen satsar mer på sin hållbarhetsprofil som ett helhetstänkande, och tänker bredare än frågor som till exempel resepolicy, eller vegetarisk och ekologisk mat.

Många ansvariga vid upphandling

Det finns många aktörer inom inredningsbranschen som är beroende av upphandlingar för möbler och inredning och Ivana menar att ansvaret att jobba med hållbarhetsfrågor och återbruk ligger hos alla.

– Det beror väldigt mycket på vad det är för typ av projekt. I vissa fall är nyckelaktören fastighetsägare, i andra är det slutkunden. En väldigt viktig aktör är upphandlingsenheterna, som borde bli bättre på att ställa krav på återbruk istället för nyköp.

Ivana nämner flera exempel på uppdrag som Tengbom genomfört där återbruk varit en central fråga i inredningsprojekt. Allt från deras egna kontor i Stockholm och Göteborg till bland annat KRAVs nya kontor i Uppsala och Upcycling-gallerian i Kikås - Mölndals kommun.

Funktion och kvalitet

En viktig fråga i gestaltningen under ett inredningsprojekt är val av produkter utifrån funktionalitet, tekniska egenskaper och kvalitet, inte bara design, fortsätter Ivana. Just nu pratar många arkitekter och inredningsarkitekter om betydelsen av funktion och kvalitet. För att kvalitet ska få en rättvis bedömning krävs det att vi bedömmer dem på lika villkor som för nya.

– Idag ställs andra krav som är kopplade till hur vårt samhälle ser ut och i vilken takt den förändras. Flexibilitet är otroligt viktigt, men också generalitet. Jag skulle lägga stor vikt på kvalitet eftersom det blir lättare att återbruka och renovera om produkten har bra kvalitet från början. Om vi har tid och möjlighet att arbeta med dessa aspekter i våra projekt förlängs inredningens livslängd och med detta minskar avfallet och behovet av nya produkter. Tittar vi på inredningar som gjordes för 60, 70 eller till och med 100 år sedan så har de ett högt värde tack vare bra kvalitet och som med mindre renoveringar åter kan sättas i bruk.

Det sätt som ni i Möbelbruket gör med att lämna garanti är också en viktig aspekt som ger en trovärdighet och en trygghet för kunden. Viktigt är även att garanti på nya produkter följs upp. Det händer att produkter som har tio års garanti slängs redan efter fem år utan en ordentlig bedömning först.

Om vi har tid och möjlighet att arbeta med funktion och kvalitet i våra projekt förlängs inredningens livslängd och med detta minskar avfallet och behovet av nya produkter.

Ge återbruk en identitet

Ivana pratade även om att lyfta de sociala värdena på en produkt genom att berätta deras historia och på så sätt ge dem en identitet.

– Möbelbrukets arbete med att skapa nya produkter med en historia skulle återbruksbranschen i stort jobba mer med. Det skulle ge ett mervärde åt till exempel ett nytt kontor som är gestaltat med återbrukade produkter. Genom att förankra det till historien ger vi det en helt annan identitet.

Innehållsförteckning på möbler och inredning

Det finns fortfarande stora utmaningar med återbruk berättar Ivana. Den viktigaste frågan som inte är löst riktigt ännu är att veta vad våra inredningsprodukter innehåller och om det finns farliga ämnen.

– För att kunna jobba med cirkulära affärsmodeller är det A och O att kunna ha en innehållsförteckning. Mängden inredningsprodukter på marknaden är stor och det är väldigt få som är certifierade och som vi vet vad de innehåller. I många fall vet vi inte ens vem som tillverkat dem och har ingen att gå tillbaka till för att fråga. Där kan vi bara se till fysiska egenskaper så som mått och om de går att ta isär för att upcykla eller renovera. I inredningsprojekt är det därför svårt att jobba med 100% återbruk och det blir ofta en kombination med ny inredning som är tillverkad för att kunna återbruka.

Digitalt verktyg

Men en lösning för att underlätta inventeringen och kontroll av produkter är på gång säger Ivana. Ett digitalt verktyg för att märka och spåra information kring produkter.

– Tack vare ett hackaton förra hösten har vi en grupp som jobbar med ett inventeringsverktyg som kvalitetssäkrar och mäter hur många och vilken typ av produkter som finns. Via verktyget blir även användaren engagerad och kan rapportera om en produkt behöver renoveras.

Verktyget är under utvecklingen men när den blir färdig blir nästa steg att testa den i skarpt uppdrag. Det är också viktigt att ta fram ett beräkningsverktyg som visar vad den egentliga ekonomiska och miljömässiga nyttan blir vid återbruk av ett visst projekt, förklarar Ivana. Förut fanns en osäkerhet kring nyttan, det var krångligt, tog mycket tid och man visste inte vad resultatet skulle bli. Tack vare ett Vinnova finansierat projekt har vi nu data som säger att det blir både billigare och gör miljönytta när man jobbar med återbrukade och renoverade produkter istället för nyköpta. På kort tid har det hänt väldigt mycket både vad gäller kunskap och medvetenhet.

Hur tror du det cirkulära samhället kommer att se ut om 20 år?

Om 20 år har arkitektens roll inte förändrats så mycket utan fokuserar fortfarande på funktionalitet, gestaltning och kvalitet, vilket är deras uppdrag i grunden, menar Ivana.

– Vi kommer nog få en större blandning av återbrukad och ny inredning. Den återbrukade kommer att ha bra kvalitet och bidra till gestaltningen på samma sätt som de nya. Nya kanske blir mer tillverkade av återvunna material eller upcycklade produkter. Den största förändringen kommer troligtvis bli för möbelproducenten som kommer få ta hand om sina produkter mycket mer nedströms än vad de gör idag. De kommer att få utveckla nya affärsmodeller och samarbeta med andra aktörer på marknaden för att lättare kunna följa sina produkter under hela livslängden. Sedan tror jag att vi kommer att jobba mer med funktion istället för produkter.

Kan vi hitta en affärslösning där möbelproducenten har möjlighet att ta hand om sina produkter helt och hållet i alla led, så bidrar det även till lägre miljöpåverkan. Då har vi goda chanser att bli en förebild för resten av Europa i de här frågorna.

Har du något tips på hur Möbelbruket och andra som jobbar med återbruk kan utvecklas?

Ivana ser en positiv utveckling i samhället överlag och tror att utvecklingen drivs framåt genom samverkan mellan näringsliv och politik.

– Man har sett att det finns nytta och ekonomiska vinster med återbruk. För att snabba på processen behövs samverkan mellan fler aktörer i samhället för att få återbruk att bli effektivt genom till exempel digitala lösningar. Utmaningen finns bland de små företagen som har många idéer kring återbruk men inte har orken eller de resurser som krävs för att bära kostnader som kommer med en ny cirkulär affärsmodell. Här behövs ett samarbete mellan aktörerna, kanske en plattform likt 100Gruppen, för att testa och arbeta fram metoder som snabbar på processen. Kan vi hitta en affärslösning där möbelproducenten har möjlighet att ta hand om sina produkter helt och hållet i alla led, så bidrar det även till lägre miljöpåverkan. Då har vi goda chanser att bli en förebild för resten av Europa i de här frågorna.

100Gruppens rekommendationer för miljöfarliga ämnen

För att underlätta hanteringen av fast och lös inredning när det gäller innehåll av miljöfarliga ämnen har 100Gruppen tagit fram rekommendationer för begränsning av farliga ämnen. Läs mer på 100Gruppens webb 100gruppen.se