"Vi pratar om hur vi ska öka graden av cirkuläritet"

Det räcker att vi går bakåt i tiden bara fyra – fem år, då var det nästan ingen som pratade cirkulär ekonomi. Nu däremot har intresset ökat lavinartat och företag har börjat titta mer på hur man kan bedriva verksamhet och göra affärer utifrån det cirkulära. Möbelbranschen har kommit väldigt långt jämfört med andra branscher, man för en dialog med sina kunder och visar på olika lösningar. IKEA till exempel har gått ut med ett mål om att vara cirkulära och klimatpositiva år 2030. Givetvis är det jättespännande att följa deras arbete, för ska någon lyckas med detta är det dem.

Det måste ske en samverkan över branschgränserna. Till exempel kanske möbelbranschens råvaror kommer från helt andra branschers restprodukter. Lika så kanske inte möbelbranschens uttjänta produkter ska tillbaka till möbelindustrin utan vidare till andra industrier. Men det kan vara en balansgång att bedriva samverkan mellan företag inom samma bransch och samtidigt utveckla det enskilda företaget då man kan vara konkurrerande verksamheter. Smarta lösningarna och nya innovativa uppfinningar måste varje enskilt företag dra nytta av. Det är också viktigt att den svensk möbelindustrins gemensamma kund, den offentliga upphandlaren, ställer krav som är rimliga utifrån konkurrenstekniska skäl och krav på cirkuläritet.

Alla initiativ är jättebra. Initiativ som lyfter frågan och vrider och vänder på olika lösningar. Från det småskaliga till det storskaliga, det ena utesluter inte det andra. Det Möbelbruket och andra aktörer gör visar på att det faktiskt går att åstadkomma framsteg. De går före, tar initiativ och fungerar som inspirationskälla. Möbelbranschen ligger överlag långt fram och bejakar det cirkulära arbetet och ser möjligheter. Andra branscher har det många gånger svårare med till exempel utsläpp av klimatgaser, fossila råvaror och kemikalieanvändning. Men överlag märks en positiv förändring hos alla, man börjar se möjligheterna och konkurrensfördelarna med att jobba cirkulärt och det händer väldig mycket och väldigt fort, vilket är positivt.

Det är bra med högt ställda och tydliga krav, men vi behöver även se till att kraven är ställda på lika villkor över landet. Vi behöver även ta hänsyn till att vi jobbar i en internationell bransch och titta på den kravställning som finns inom EU. Långsiktighet, tydlighet och relevans behövs för att näringslivet ska kunna ställa om. EU-kommissionen driver den cirkulära frågan hårt och den svenska politiken har fått igenom tuffa klimatåtaganden där Sverige inte ska ha nettoutsläpp av klimatgaser år 2045. Tittar vi på Agenda 2030, med de globala hållbarhetsmålen, kan man lyfta mål åtta om hållbar konsumtion och produktion, här kommer den cirkulära ekonomin vara ett viktigt medel för att lyckas nå framgång.

TMF ser en otrolig bredd i frågeställningarna, vi jobbar mycket med Agenda 2030 och ser möjligheterna med cirkulär ekonomi. På Möbelfakta pratar vi om att vi ska öka graden av cirkuläritet. Vi diskuterar även hur vi kan förändra våra krav för att gynna det cirkulära. Vi fokuserar på de utmaningar som kan lösas genom att jobba cirkulärt, till exempel när det gäller klimatproblematiken, avfallsproblematiken, råvaruförsörjningen och råvarupriser. Alla aktiviteter vi gör som hjälper till att minska dessa problem bidrar till att öka graden av cirkuläritet.

I dagsläget finns egentligen ingen tydlig certifiering för cirkuläritet, och det hänger delvis samman med att det inte finns någon definition på cirkulär ekonomi, det fungerar mer som ett buzz word. Inte mindre än 114 olika definitioner plockades fram i en studie som gjorts för att tolka begreppet. De miljömärkningar som finns har inte heller kommit långt så långt. På europanivå är det bara EU Ecolabel som har börjat ställa krav som gynnar det cirkulära.

Samtidigt får vi tänka på att det är bra att det inte är centraliserat med bara en riktlinje att följa. Det är en positiv utveckling att det finns många aktörer, likt Möbelbruket, som jobbar med detta och vrider och vänder på saker, funderar, driver opinion, skapar mötesplatser och får branschens aktörer att diskutera och bolla tankar och idéer. Det sker ett enormt informationsutbyte och brainstorming vilket är en väldigt värdefull process som måste fortgå för att få fram flera spännande lösningar. Risken med en bestämd definition på cirkulär ekonomi, som alla måste följa, är att vi får en centralstyrning i en kreativ process, vilket är det värsta man kan tänka sig. Tvärtom krävs mångfald och en bredd i diskussionerna så att morgondagens spännande lösningar kan utvecklas och bli verklighet!

Börja med det som finns närmast; finns det något i den egna produktionen som kan förändras för att bidra till de globala hållbarhetsmålen? Ett exempel är pallen Lilla Snåland. Där tog man hand om spillmaterial från produktionen av Lilla Ålandsstolen och tillverkade en helt ny produkt. Istället för att downcycla, bränna spillmaterialet, jobbade man med upcycling och tillverkade nytt som dessutom fick ett mycket högre värde. Det gav ökad effektivitet samtidigt som svinnet och avfallet minskade.

Andra sätt att jobba mer cirkulärt kan vara att börja produktutveckla och se om det finns lösningar för att lättare kunna renovera sina egna produkter. Lyssna med kunderna, är de intresserade av cirkulära lösningar? Hur kan jag ändra mitt erbjudande till kund för att öka graden av cirkuläritet? Kan vi börja prata funktionsförsäljning?

Jag tror vi kommer se mer av funktionsförsäljning över lag, både inom offentlig sektor och på den privata marknaden. Kunder inom offentlig sektor kommer köpa helhetslösningar efter funktion och vilket behov som finns. Det gäller då att tillverkningen av cirkulära produkter ökar och kompletteras med ett serviceerbjudande. Om 20 år bör det vara en ickefråga för kunden om produkterna är cirkulerade eller inte. Allt som tillverkas ska vara hållbart, eftersom det ska vara det mest lönsamma. Ansvaret kommer ligga hos tillverkaren och det är kundens behov som styr produktutvecklingen. Förhoppningsvis ska inte kunden behöva ta egna beslut i samma utsträckning som idag då allt är hållbart från början.

Än så länge är det billigare att producera linjärt och ibland nästan dyrare att köpa begagnat. Här finns en rejäl utmaning. För att få ner priserna måste vi bedriva återtillverkning i industriell skala för att på så sätt få upp volymerna. Förenklat kan man säga att det finns tre sätt att bedriva cirkulär ekonomi på: renodlat begagnat, återtillverkning samt recycling. För möbelindustrin är återtillverkning mycket intressant. Nyckeln ligger i att tänka smart redan i designskedet, då 80 % av en produkts miljöpåverkan bestäms där. Produkten behöver bli förberedd och designad för återtillverkning och återanvändning innan den går i produktion. Det skapar möjligheter för företagen att på riktigt ändra sina affärsmodeller och gå från det linjära till det cirkulära, och därigenom få upp volymerna. Då kommer även priserna att sjunka på marknaden.